Artikeln som skapade debatt

Den 9:e februari 2014 publicerades en debattartikel på DN Debatt där Peshwas Farik Saadon kritiserade högskoleprovet på flera punkter. Bland annat ansåg han att provet var missvisande, orättvist och att kvoten för hur många som ska komma in på högskolan genom detta prov är för stor.

Det är åsikter som han i debattartikeln grundar på fakta från olika håll. Däremot verkar det som att Peshwas inte var riktigt påläst i frågan. Några dagar senare vände sig flera professorer och lektorer vid Umeå Universitet emot hans påståenden. Sammanfattningsvis menade de att högskoleprovet är det bästa alternativet som finns även om det inte är ultimat. De bemötte Peshwas bland annat på följande punkter:

  • Stor skillnad mellan betygskvot och högskolekvot

För att kunna komma in på juristutbildningen i Stockholm krävdes det 20,9 av 22,5 poäng i betyg men endast 1,4 på högskoleprovet. Med andra ord behövde man vara mycket duktig i skolan men medelbra på högskoleprovet. Detta blir missvisande och skapar inte jämförbara vägar menar Peshwas. Men denna kritik bemöttas med att han jämför fel. Det kan se ut som att högskoleprovet är den lättare vägen men detta år var medelbetygen i skolorna 14 och medelpoängen på högskoleprovet 0,91. Den som skulle komma in på juristutbildningen skulle alltså vara 49% bättre i skolan eller 53% bättre på provet. I detta fall visar sig att de två vägarna är nästan identiskt svåra.

  • Fler gånger ger bättre resultat

En annan kritik mot högskoleprovet som antagningsverktyg var att man kan skriva många gånger och på så vis ”köpa” sig bättre resultat. Eftersom man kan skriva provet två gånger per år och det är giltigt i många år efteråt så kan man alltså köpa sig bättre resultat. Detta ska då jämföras med de gymnasiebetyg som inte går att ändra på efter att de är satta. Dessutom kan man träna extra mycket genom att köpa böcker som är skrivna för att öka resultatet på högskoleprovet.

Att man ökar sitt resultat höll forskarna med om. Men detta framförallt mellan första och andra skrivtillfället. Detta menar de har att göra med att man är mer nervös första gången då man inte vet vad som väntar. Den andra gången man skriver speglar snarare ens kunskaper tydligare. Det ska även tilläggas att varje provtillfälle (2 gånger per år) kostar under 400kr. Utslaget per år är det under 70kr per månad.

  • Minska kvoten för att göra det mer rättvist

Enligt Peshwar borde kvoten för hur många som kommer in på högskolan genom resultatet på högskoleprovet minskas på grund av dess orättvisa upplägg. Den som har kämpat i tre år och har fått höga betyg ska enligt honom också premieras med en plats på högskolan. Detta före den person som skrivit provet så många gånger att man till slut lyckats få en så pass hög poäng som gör att man kommer in på utbildningen. En poäng som enligt Peshwars sätt att räkna är betydligt lägre än vad som krävs för den som pluggar hårt på gymnasiet.

Men frågan är vad som är mest rättvist. Ett exakt lika prov för alla som gör det som därefter rättas av maskiner vilket gör att någon värdering aldrig behöver läggas i poängsättningen eller olika prov på olika skolor som är konstruerade av lärare som värdesätter kunskap på olika sätt. På denna punkt är det svårt att hålla med om att högskoleprovet skulle vara mindre rättvist.

10 Apr 2014